Ibland går tiden såå fort. Jag vaknade ju nyss? och så borde det inte ens kännas då jag utan överdrift sov kanske en 1/2 på hela natten. Dagen borde kännas jättelång, men nej.

Det här med julen ska vi inte ens tala om...Som jag skrev till emma, är det inte först när man blir gammal som man ska börja tycka att tiden flyger förbi? Fast jag och mannen är ju som två pensisar ibland (eller alltid, beror på vem du frågar). Anton säger själv att han är 67hihi.

Dagen har varit ganska bra i alla fall, hann med det jag ville. Julstädningen blev riktigt ordentlig precis som det ska vara så nu har vi skinande golv, blanka speglar och kritvita skåpluckor. För att bara nämna en liten del.

Vi har haft besök av Linnéa och Erik, kul var det :D Det är lite roligt att jämföra olika saker, speciellt då jag och Linnéa alltid varit lika varandra. Det blir lite som ett "spegelpar" som Erik sa, när det gäller vissa saker.

Nu sitter jag med mina skissblock och blyerts framme. Sysselsättning medan jag väntar på att Jul med Ernst ska börja. Älskar julprogram som kombinerar två av mina intressen: matlagning och inredning.

Hade tänkt skriva ett vettigt inlägg, börjar bli glest om dessa.. men jag villl inte för Nu ska jag skissa vidare, see u.

Vi har förresten en "granne" som bor i en lägenhet mitt emot (det är som två husblock som står mot varandra) som vi funderar på vad som hänt med.

Deras/dennes toalettfönster vetter mot oss (vi kan förövrigt se när folk på andra sidan duschar) och det har varit tänt där sedan vi flyttade in. I resten av lägenheten verkar det vara släckt och vi har aldrig sett det röra sig där inne. När vi äter frukost diskuterar vi olika teorier om vad som hänt i denna lägenhet. En går i stora drag ut på att dem/de som bor där helt enkelt har dött. En annan handlar om att de är ute och reser och har glömt lyset på.

Let's get serious: Finns det något man kan göra i sådana situationer? Ska man ringa någonstans..? det är ju faktiskt många utlänningar som bor i dessa lägenheter och dem kanske inte har så många de känner som skulle ha märkt om något hänt. 

När jag tittar ut där på kvällen tänker jag mig alltid att det ska komma upp någon slags vålnad med vitt ansikte i något av de mörka fönstrena.

Nu måste jag försöka sova igen. Är knappast lättare nu.

Jepp. Jag är vaken och det suger. Jag som hade tänkt gå upp tidigt imorgon och promenera till stan och kulturens hus för att lämna några böcker och låna nya. Sedan komma hem och julstäda hela lägenheten.

Linnéa ska kanske göra ett nytt försök att komma imorgon också. Hon har ju om inte annat en julklapp här som jag kan muta med ;)

Nu verkar det istället som om min morgon kommer att bli ganska seg och inte alls som jag tänkt mig.

Det här med sömnen har blivit mycket bättre sedan jag flyttade hit, liksom min mage som var helt fucked-up för ett tag sedan. Detta beror förmodligen på att jag nu har en fast plats i tillvaron, allt blir mindre "hackit", jag har mindre att göra + har bestämt mig för att jobba mot min stress så att jag är lugnare i mig själv och sist men inte minst så får jag vara varje dag och natt med min egen norrlännska ständiga källa till lugn, Anton.

Men självklart har jag återfall. Har legat vaken så länge nu att jag inte stod ut längre, dessutom fick jag värsta cravings efter Corned beef (stört va - L-skar det), så var tvungen att smyga upp och öppna en burk från kylen. Kunde inte komma på något annat lika tyst som jag ville göra så slog givetvis igång datorn. Först tänkte jag; nej, han kommer vakna av ljudet när man loggar in, brukar vara så högt ljud på. Sedan slog det mig - man kan dra ut sladden till de små högtalarna jag har kopplat till min laptop. Smidigt!

Om jag inte räknar med hur pigg. HOst! jag kanske känner mig på morgonen, så är det ganska trevligt att sitta här med adventsljusstaken tänd bredvid sig och knapra på lite corned beef. För att inte tala om hur mycket roligare det är, att sova kan ju vara så tråkigt ibland..

soeit   

Hoppas ni har en skön natt ni med.