Let me show you what I'm feeling

Ännu en skön helg är förbi. Sitter här med en kopp grönt té och tänker på hur lycklig jag är.

Och vad pretentiöst det där lät. Nej, men det är fakiskt sant. I have my moments too. Små stunder då livet på det stora hela känns otroligt bra och de annars näst intill oövervinneliga problemen och orosmolnen känns helt okej.

Jag är 19 år, i början av livet, frisk, fri i världens bästa land. Jag har en fin familj, snälla vänner och en söt pojkvän. Jag har gått ut skolan. Fri. Där kom det igen. Vad mer betyder något?

So what jag kommer inte få något jobb, jag måste ständigt jobba på att inte bete mig som en bitch mot dem jag tycker om, jag har övningskört och tränat för lite. So what jag lider av sömnbrist, stress, min mage känns som ett jävla monster som äter upp mig innifrån dag efter dag och allt annat. So what?

Det betyder ingenting. Inte just nu. Nu smakar teét gott och Raul Midson låter bra på spotify, jag ska snart gå och lägga mig och vakna till en morgon utan måsten, göra en god frukost. Det är precis sådana här stunder som jag tror att man behöver för att orka med de sämre. Om man aldrig tillåter sig att ha den här känslan, om än för bara några sekunder då och då, tror jag inte att man kommer särskilt långt. Så, live in every moment, Enjoy the good ones.

(Ja, jag lägger in engelska då och då, ja jag låter som fucking kirsti tomita-wanna be. Men so what?) Hursomhelst;

Igår efter att vi käkat tacos och begett oss mot antons hem på kallkällan hade vi vår vanliga fredagskväll fast på lördag med film och mys, (epic movie XD och lite av hemma bäst som gick på tv).

Idag låg vi kvar i sängen ganska sent, det är ju såå skönt. Ni vet det där när man turas om att tjata på den andra om att det är dags att gå upp och sedan ligger man ändå kvar. Ärsch, det är ingen bråttska. När vi tillslut kommit upp, käkat frukost drog vi iväg och hämtade "svärmor"/mor från stugan då anton hade bilen och hon ville hem. Kjell skulle stanna ett tag till och jobba. Sedan käkade vi skräpmat på begviksgrtillen innan vi drog till några gemensamma bekanta och hälsade på. Dem består av Jonny, vilket är antons farbror och alltså rolles bror. Maria, hans fru och deras härliga buspojkar Leo och Tor. Blev massor av prat och äppelpaj. Fick se både deras wii-spel och masvin. Uppskattat:) Efter det har vi bara varit på kallkällan och chillat innan jag körde hem i mörkret och regnet.

Nu ska jag snart gå och lägga mig för att vakna upp till den där goda frukosten jag skulle laga. Om jag nu kan sova. Skit också, nu börjar den där "studen" svalna och verkligeheten att komma tillbaka. Ja ja, den är kanske inte så hemsk den heller.

Ps.*Syster sa att det snöade, viket alltid gör mig så där flick-glad även fast jag inte tycker om vintern och jag vet att den här gången är det ännu sämre med tanke på körkortet och allt vad det innebär.*